…Men också härlig och alldeles, alldeles underbar :) Sista dagarna har diskussionerna gått heta på Twitter. Mobilförbud eller inte? Ett bra digitalt verktyg eller något som stör och hindrar lärande? Och om man nu anser att mobiltelefonen är ett bra verktyg att använda i undervisningen, kan man då som lärare verkligen kräva att alla elever har med sig en mobiltelefon? Jag menar, skolan ska ju vara avgiftsfri. Eller?
Ja, många gånger senaste dagarna har jag känt mig manad att lägga ut ett inlägg om mobiltelefonernas vara eller icke vara. Men sen blir jag bara så trött. Som om vi inte kommit längre än så. Det handlar inte om mobilers vara eller icke vara, det handlar om lärande. Det handlar om att skapa en undervisning, med eller utan mobiltelefoner, men en undervisning som lockar, trollbinder och fascinerar eleverna. En undervisning som främjar lusten till livslångt lärande.
Jaha, så nu sitter Fröken Flipp och säger att hon lyckas trollbinda alla sina elever, varenda dag, varje lektion. Klart jag inte gör. Klart att jag också haft lektioner där elever då och då lagt tid på att ta en selfie i exakt rätt motljus som strilar in genom fönstret, istället för att analysera historiska utvecklingslinjer.
Klart som sjutton att även Fröken Flipp haft lektioner där elever då och då passat på att spana in den senaste Avicii-videon på Youtube, istället för att repetera den där flippen som fröken lagt upp. Klart som sjutton. Konstigt vore det väl annars?
Men jag håller envist och benhårt fast vid, att när jag som lärare skapar en undervisning, ett lärande, där eleven är aktiv och delaktig, ett lärande som utgår från det sociokulturella perspektivet, där läroplanens mest använda ord, resonera, utgör grunden i klassrummet, ja, i en sådan undervisning skapas magi och de mest magiska tillfällena har etsat sig fast.
Det är när vi skapar tillsammans som resultaten blir som allra bäst.
Detta läsår har jag haft möjlighet att arbeta tillsammans med några av de allra bästa. Rektor, kollegor, stödteam, klasser, ja, alla har vi tillsammans bidragit till att göra detta läsår till ett av de allra bästa!
Men nu blickar jag framåt. Till hösten har jag en 20% tjänst som IKT-inspiratör. Mitt sätt att se på IKT handlar inte om appar och senaste uppdateringarna, mitt sätt att använda IKT är i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för ett lärande. Och jag är helt övertygad om, att vi måste sluta se IKT som något ”vi stoppar in i undervisningen”. Vi måste se IKT och digitala verktyg som vår tids verktyg. Vår tids pennor. Och sudd. De möjligheter som finns rakt framför näsan får inte undanröjas genom förbud, vi måste lära oss att leva i den tid vi lever. Just nu!
Och just nu planerar jag att ta sommarlov. Jag har vinkat av mina nior idag, gårdagen spenderades i Göteborg tillsammans med mina åttor. Det blev en hel del selfies. Och groupies. Och tårar. Och skratt.
Hösten ligger framför oss som ett oskrivet blad, en hektisk vårtermin avslutas och ett nytt kapitel är redo att skrivas. Jag kommer tillbaka. När skoldörrarna slås upp igen, sandaler ska bytas mot strumpor och de ljumna sommarkvällarna får en stänk av dagg i sig. Men tills dess säger jag hej då.
För nu behöver jag en lång och härlig ledighet. Ladda batterierna och njuta av sommaren. Kanske läsa en och annan pedagogisk bok, delta i en och annan twitterdiskussion, och känner jag mig själv rätt, kommer säkert höstens arbetsområden ta form under löparrundorna på stranden.
Men bloggen får ta en välbehövlig sommarvila! Stort tack till alla er som under gångna året bidragit till min pedagogiska utveckling – ingen nämnd, ingen glömd! Ni är alla lika värdefulla, speciellt alla ni i Det utvidgade kollegiet som jag då och då har turen att möte AFK :) Kanske ses vi på Sett Syd till hösten, eller i något annat spännande sammanhang!
Ja, sommaren är kort. Men den är här nu! Så passa på att leva i nuet :)
Vi ses till hösten!
Ps. Mobilförbud? Asch, lite civil olydnad kan väl inte skada…
