Slutspurt. Många av oss lärare känner stressen komma krypande över allt som måste hinnas med, allt som borde hinnas med och allt man önskar hinna med. Men det vi inte får glömma är att många av våra elever känner på precis samma sätt. Speciellt de elever som går i nian och som kämpar med slutspurten, med inlämningar, de sista redovisningarna och proven.
”Ska du sjukskriva dig i morgon?”
Frågan ställdes från en elev till en annan. Elever som är högpresterande, som ligger på A i de flesta ämnen, som har en god studieteknik och som vet hur man planerar upp sitt arbete för att inte överhopas med arbete i sista sekund. Svaret kom direkt och lät självklart.
”Ja, hur ska jag annars hinna med att göra klart allt det som måste göras klart innan betygssättningen?”
Något är fel. Något är väldigt fel med skolan, när elever, 16 år gamla, diskuterar sjukskrivning för att orka med att prestera. Högpresterande elever. Elever som sällan eller aldrig hamnat efter med arbetsuppgifter. Som börjar läsa på i tid inför prov. Som inte väntar till sista stund.
Hur går det då för de elever som inte har samma studieteknik och förmåga att planera sitt arbete? Vilken blir deras känsla som de tar med sig vidare ut i livet? Känslan av att lyckas? Eller går de härifrån med en känsla av att ha misslyckats?
Under denna vecka har mina elever i åk. 9 haft i uppgift att skriva en debattartikel. En debattartikel som skulle handla om hållbar utveckling. När vi tänker hållbar utveckling, tänker vi kanske främst på miljö. På ekonomi. På råvaror, resurser och klimathot. Men en framtid som består av en hållbar utveckling måste vara en framtid där vi tar tillvara på de viktigaste resurserna vi har – våra barn och unga! Några av eleverna valde att fokusera på en hållbar utveckling – utifrån deras perspektiv.
Hur kan vi skapa en skola där kunskapskrav, förmågor och styrdokument bidrar till en hållbar utveckling – en skola där alla elever, alla, får möjlighet att känna att de lyckas?
Här följer deras tankar.
Måste fiskar kunna klättra?
En 16-åring rekommenderas att sova omkring 9 timmar varje natt.
En 16-åring rekommenderas att regelbundet delta i fysiska aktiviteter.
En 16-åring rekommenderas att säga nej till energidrycker, stora mängden koffein, alkohol, cigaretter och droger.
En 16-åring rekommenderas att engagera sig i någon form av fritidsaktivitet.
En 16-åring rekommenderas att äta frukost dagligen.
En 16-åring rekommenderas att hjälpa till i hemmet.
En 16-åring rekommenderas att socialisera sig.
Vet ni att vi somnar med stressklumpar i magen?
Vet ni att stressklumparna håller oss vakna om nätterna?
Vet ni att vi gråter oss till sömns om nätterna?
Vet ni att vi går och lägger oss om dagarna endast för att det tar oss från verkligheten?
Vet ni att vi tappar hår?
Vet ni att vi får panikattacker?
Vet ni att vi går ner går i vikt?
Vet ni att det är dagens skolsystem som är en av orsakerna till detta?
Förstår ni att vi brukar planera att sjukanmäla oss för att hinna med att plugga? Vi har egentligen inte tid att missa någon skoldag, men då får vi åtminstone möjlighet att fokusera på särskilda ämnen.
Vårt betygssystem har en orealistisk bild av hur ungdomar fungerar. Skolan uppfostrar oss och den nuvarande självbild skolan ger oss, kommer att följa med oss genom livet. Vårt betygssystem skulle få vilken fisk som helst att tro att den är värdelös, eftersom den inte kan klättra i träd. En bild med en klockren text som skickats runt och publicerats på sociala medier av oss ungdomar lyder “Om Zlatan skulle blivit bedömd i fotboll enligt vårt betygssystem skulle han fått D eftersom han endast har E som målvakt”.
Vår utbildning behöver moderniseras, vi behöver hänga med i teknikens utveckling. Fakta är inte något som finns långt bort, fakta ligger i vår ficka, i vår mobil, på Internet. Det som dock inte finns på Internet utan endast i våra huvuden är våra egna åsikter och tankar. Det kan vi inte googla, det är dessa åsikter och tankar vi behöver lära oss att uttrycka och använda.
Pressen från skolan ger oss många gånger inget annat val än att råplugga inför prov, vilket gör att betygen inte längre står för kunskap, betyget blir istället ett resultat av vårt korttidsminne.
“Men det är ju bra med lite press för unga, då presterar de bättre”. Visst, lite press är bra, men när pressen har blivit så stor att många istället väljer att ge upp, då har det gått för långt.
Skolan ger oss inte längre inspiration och motivation, många kommer snart att sluta kämpa.
Det har gått för långt, det håller inte!
