De flesta har, om inte en hel klassuppsättning, så åtminstone en eller två i klassrummet. De flesta exemplaren är rätt nötta, vissa så föråldrade att de inte alls stämmer överens med verkligheten längre. Eleverna bläddrar, tittar, letar, kopplar i hop platser med egna resor, med hemländer, med platser de besökt och platser de drömmer att åka till. En bok som rymmer hela världen innanför dess pärmar. Jag pratar givetvis om den välkända Atlasen.
När eleverna har geografi, i mitt fall på högstadiet, så är det första eleverna frågar ”vilken världsdel ska vi lära om oss nu?” och tätt därefter ”när ska vi ha test på alla floder, städer, berg och länder?”
Det är i och för sig sant, eleverna ska, i enlighet med kunskapskraven i geografi, bedömas utifrån deras kunskap om geografiska lägen och namngeografi. Eleverna ska kunna beskriva läge på, och storleksrelationer mellan, olika geografiska objekt (KK geografi åk 9).
Just detta kunskapskrav är ett av de kunskapskrav som i många fall brukar rendera i ett summativt test i slutändan. Ni vet, ett sånt där test då eleverna bl.a ska kunna placera ut länder, städer, floder och berg på en blindkarta. Oftast så var min arbetsgång fram till detta test rätt likt från gång till gång. Vi började med att lyfta fram centrala begrepp så som gradnät, breddgrad, ekvator, vändkrets. Vi öppnade kartböckerna tillsammans och tittade på de olika färgerna. Vilka färger symboliserar berg? Vilka färger symboliserar hav? Skog? Hur ser man höjdskillnader på en karta?
Eleverna får en platt bild av världen, en platt bild av ett jordklot, som vi sedan länge har konstaterat är allt annat än just platt. Kanske är det dags att rita om den bild vi ger av världen i våra klassrum?
Varför ska eleverna känna till en Atlas? Vad är syftet med att veta vad Moldaviens huvudstad heter, var Nilen har sitt delta eller hur högt Afrikas högsta berg är? Alla dessa kunskaper är kunskaper som är ett knapptryck bort, googlebara (ja, förutom när man spelar TP då..). Är det viktigt att eleverna lär sig dessa namn utantill? Ja, säger säkert några. Det hör till allmänbildning och kunskap. Nej, säger med största sannolikhet andra. Varför lära sig utantill, om man inte har något annat syfte med den kunskap än att just kunna den, utantill?
Men vi får inte glömma bort att ämnet geografi är så betydligt mycket mer än blindkartor, berg, floder och städer.
I syftestexten för geografi (Lgr 11) står att läsa:
”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.”
Vidare står att eleverna ska få kunskap i att:
”Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” (syftestext)
”Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling” (syftestext)
Så, vad är då syftet med geografi? Vi kan konstatera att de utmaningar som dagens ungdomar, framtidens världsmedborgare, står inför, handlar rätt lite om att lära sig Europas länder utantill, men betydligt mer om hur Europa, och resten av världen, ska klara av dagens och framtidens utmaningar, inte minst när det gäller miljö och klimatfrågor. Hur kommer människans påverkan på naturen fysiskt förändra hur vår jord ser ut och vilka utmaningar ställs mänskligheten inför då?
Vad händer t.ex om havsnivån, som en följd av växthuseffekten och en utbredd nedsmältning av landisarna, höjs med, låt oss säga, upp till en meter de kommande hundra åren? Vad kommer hända med världen som den ser ut idag då? Hur många kartböcker kommer få ritas om och, framförallt, hur många städer och byar kommer att bli obeboeliga p.g. översvämning? Vilken roll spelar det om du bor på en ö i Stilla Havet, eller uppe i en bergsby i Himalaya?
Jorden är allt annat än platt, men ibland kan det vara svårt att skapa en 3D bild av hur världen ser ut, i syfte att kunna reflektera kring konsekvenser av människan, och naturens, egna processer.
Men om inte dagens unga ges möjlighet att få en bild av morgondagens utmaningar, hur ska vi då rusta dom för att möta just dessa?
I helgen var jag på Tom Tits i Södertälje. En av de saker som fångade mitt intresse allra mest, var en sandlåda som står i entréplan. Egentligen ser den rätt anspråkslös ut, en sandlåda på ben, några spadar, men inte en enda hink i sikte. Vad ska man med den till liksom? Ända tills projektorn tänds.
Projektor i taket ovanför ”sandlådan”.
När projektorn tänds synliggörs en topografisk 3D-karta, en bild projiceras på sanden där du kan följa hur vatten- och landnivån förändras, se hur vattnet rinner nya vägar och färgerna i kartan ändras, beroende på hur du väljer att omfördela sanden.
En av uppgifterna kopplade till den topografiska kartan, som bl.a lärarstudenter som kommit till Tom Tits fått möjlighet att pröva, är att rädda Amsterdam från översvämning (en uppgift som skulle gå lika bra att applicera på elever i grundskolan). Till sin hjälp har de, förutom den topografiska kartan, en plaststad som symboliserar Amsterdam, men också tillgång till skumplast, pappersmuggar och en sax. Studenterna får använda dessa hjälpmedel för att hitta lösningar för att försöka rädda Amsterdam undan översvämning utan att ändra stadens position.
Här finns givetvis fantastiska möjligheter att, dels väva in geografiämnets syfte och innehåll, men även låta elever träna sig i, och utveckla, några av de entreprenöriella förmågorna som vi hittar i läroplanens första kapitel.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr 11, kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag)
Det första studenterna får göra är att diskutera inom gruppen och utveckla en teoretisk lösning på uppgiften. Därefter får de modellera i lådan, testa och undersöka om hypotesen de formade fungerade. De får använda muggarna och skumplasten och de har tillåtelse att klippa och bygga om såväl plasten som muggarna.
Efter att studenterna, antingen fått sin hypotes bekräftad, eller fått möjlighet att pröva och ompröva, får de tillsammans reflektera kring frågor kopplade till uppgiften.
- Vad händer om havsnivån ökar?
- Tror Du att detta kommer att ske i framtiden?
- Vilka områden är speciellt utsatta? Ge exempel och motivera varför
- Vilka fler konsekvenser inträffar vid en förhöjd havsnivå?
- Vad kan den förhöjda havsnivån bero på?
- Går det att förhindra en förhöjning av havsnivån? Ge exempel på hur vi fysiskt kan förändra förhöjningen genom ex förändringar i livsstil, politik, industri, konsumtion
- Ge exempel på saker du kan förändra i din vardag för att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling
Vad är då vinningen med att använda den topografiska 3D-kartan i undervisningen? Efter att själv ha testat att ”bygga om” havs- och landnivån, kan jag konstatera att pratar vi motivation, nyfikenhet och lust till lärande funkar det betydligt bättre för mig när jag får en spade och fysiskt kan testa vad som sker när jag gräver och bygger i sanden. Det väcker en större lust och nyfikenhet att testa, utforska, pröva och ompröva, än vad som hade skett om jag fått en Atlas placerad i handen. Men det skapar även en större förståelse kring hur en karta är uppbyggd och hur jorden befinner sig i ständig fysisk förändring.
Fröken Flipp utforskar världen 😊
Det är dagens unga som ska möta och lösa morgondagens utmaningar, därför borde det vara en självklarhet att vi skapar så många bilder som möjligt för eleverna, för att få dem att börja reflektera kring vilka lösningar de ser framför sig och vad som krävs för att de själva ska kunna vara med och förändra framtiden!
Blindkartor, utantill- och rabbelkunskap i all ära. Men vi får inte glömma bort att vårt uppdrag sträcker sig långt utanför kunskapskraven!
Vårt uppdrag sträcker sig långt in i framtiden och det är NU vi har en möjlighet att ge eleverna så många bilder som möjligt, för att skapa förståelse för en komplex värld, en komplex verklighet och, inte minst, en komplex framtid…
